Rami Shaaban och jag
TIdigare idag satt jag i pedagogrummet på jobbet och jobbade. Då kom Rami Shaaban in. Eller det visste jag inte riktigt då. En kollega kom in med honom och frågade om han kunde sitta där hos mig medan hon fixade en sak. Han presenterade sig som Rami och jag var väl typ 87% säker på att det var en känd fotbollsspelare! Men med risk för att ha noll koll sa jag ingenting om fotboll, utan vi hann prata om barn och idrott, husköp och knäoperationer m.m innan jag var 99% säker. Och man kan ju fråga sig vad man småpratar om med Rami Shaaban?! Jag vet inte?! Jag for genom mitt hjärnarkiv som en virvelvind, efter någon information om vilket lag han kan tänkas spela i eller något annat vettigt man kan fråga om. Det slutade med:
"Så har du ett annat jobb, förutom fotbollen?"
Nej, det hade han inte och det visste jag nog redan. Men sen:
"Så vad gör du då på dagarna? När du inte spelar fotboll?"
Jo, han är med sina barn. Det är trevligt med så mycket fri tid när det är fint väder. När det är vinter blir det mycket annan träning utöver fotbollen för att hålla sig i form.
Sen kom en kollega in och ställde helt rätt frågor förstås. Typ om det som hände i måndags (derby i sthlm, bråk på läktarna osv)....fan också, han är tydligen Hammarbyare. Om jag hade vetat det hade jag också frågat om det. Kanske....Eller varför inte helt enkelt förklara att AIK är bättre...med min låga intelligensnivå när det gäller fotboll tycker jag att jag har rätt att säga sånna saker. Det hade varit roligt tycker jag!
Men det är en viktig och relevant fråga, det där med ett ytterligare jobb! Eller hur? Jag är rätt nöjd med den...Jag skulle ha frågat min andra fotbollsfråga, som jag funderar över när jag ser en match. Hur vet fotbollspelarna vem som ska ta ett inkast eller hörna. Är det bestämt innan matchen? I så fall, om den som ska ta hörnor blir skadad? Hur gör de då? Eller är det den som är närmst? I så fall, ska man inte ta den som är bäst på inkast? Har de hemliga signaler på plan som jag inte ser? Jag undrar bara?!?! Hur gör de liksom?
(Med stolthet konstaterar jag att detta blir ett inlägg för kategorin Fotboll. Detta skulle kunna vara en fotbollsblogg! Nästan!)
Fotboll är religion
Och när Sverige gjorde mål blåste en känslostorm över mig. En lycka jag inte riktigt kunde förstå när min älskling jublade, så högt den sovande Tuvan tillät, på knä framför TV:n. Och det gul/blåa människohavet på TV stormade och vibrerade av glädje...över en boll i ett mål!
Och jag funderar över om det inte är så att fotboll är religion. Eller bättre än religion...ingen har väl startat ett krig p g a fotboll. Eller? Så då gör vi så här tycker jag...bygg om alla kyrkor, synagogor, moskéer och allt vad det heter till hyreslägenheter och låt folket vallfärda till idrottsarenorna i stället. Skrota religionerna och låt idrotten ta över. Om man inte gillar fotboll kan nog innebandy eller basket eller nått sånt funka lika bra! Vad sägs?
För att svara på en frågan i ett tidigare inlägg. Det här är Daniel Andersson...bland annat. Han behöver tydligen upprättelse...=) Och det här är ingen fotbollsblogg egentligen....bara för att klargöra eventuella missförstånd!
Vem fan är Daniel Andersson?
Tack Johanna, för gnuggisen! =) Jag blev nog lite populär här hemma när jag kom hem med den...
Man är EM-nörd om man...
...Är sjukt upprörd över att Daniel Andersson ska spela och funderar på att bojkotta matchen.
...Räknar ned de sista minutrarna och inte kan sitta still av nervositet.
...Får gåshud av den här reklamen:
"What we do in this tournament echoes in eternity..."
HEJA SVERIGE!!!
Fotbolls-EM - vällingklumpar eller jordgubbar?
Någonstans har jag ett blågult linne jag hade under VM för några år sen, men det är från BT (before Tuva) vilket innebär för litet...=) Lika bra det, jag behöver inte skylta med mitt engagemang och stora fotbollsintresse. Det sitter inte i kläderna utan i hjärtat...eller hur?!
Fotbolls-EM och Sveriges insats kan vara som en dåligt blandad vällingflaska (om det går dåligt). Glädje i ögonen när den äntligen kommer, kanske lite ljummen och t o m lite blaskig men ändå tillfredställande ett tag. Den tar slut alldeles för fort och klumparna med vällingpulver i botten är ett suktande bevis på att det kunde gått bättre, om det bara gjorts ordentligt i början.
Eller så kan det vara som sommarens första jordgubbar (om det går bra). Hjärtklappning, munnen som vattnar sig och känslan av att det här kommer att bli bra!! Vetskapen om att det kommer mer njutning, ännu mer välsmakande än den förra, att det blir bara bättre och bättre.
Och så roligaste EM-låten. "Jag skiter väl i om ni gör några mål." =)
Nu är jag redo....Bring it on!
Fotboll eller mysa?
Oftast låter jag fotbollen vinna...det är ju viktigt...och man kan ju pussas i halvlek...
Men nu börjar visst matchen...kanske en lite puss bara....=)
Fotbollsbilder i mors dag present
Tuva vet redan vad hennes mamma vill ha....=) I mors dag present fick jag i morse ett samlaralbum och stickers till EM 2008. Hela morgonen klistrade jag bilder och nu har jag ett komplett album! Precis som jag hade 1994 då det var VM. Jag är mycket taggad inför EM i sommar. Jag har mitt album, ska lära mig Sveriges laguppställning och kanske till och med spela lite på matcherna (för er som inte vet; man kan spela på antal hörnor, vem som gör nästa mål och annat roligt...)! 
Jag fick också boken SOS från mänskligheten skriven av Johanna Nilsson. Den ska jag läsa så fort jag kan...
Allmänna Idrottsklubben och djurgårdsdjävlarna
Hopp och förtvivlan satt hemma i soffan igår när AIK mötte Hammarby. Känslor som jag inte kan relatera till när jag sitter där bredvid och tittar på allt det gröna gräset, gubbarna, bollen som jag knappt hinner följa med blicken och alla reklamskyltar som lättast fångar mitt intresse. Det är ju sjukligt kul att fylla i formerna på reklamskyltar!!
1-1 är väl bra tycker jag...det är ju bättre än förlust. Man ska ju tänka positivt....och idag kanske AIK:are håller med mig, men undra vad det andra laget tycker om det?!? =) Jag skulle också kunna klämma in att "det viktiga är inte att vinna, utan att delta", men då blir jag bara larvig. Självklart är det roligt att vinna, det betyder allt...jag kanske förstår känslorna mer än vad jag tror. Trots allt är jag rätt tävlingsinriktad, en förtryckt sådan, men dock....
Så, heja AIK, och heja Linnea som får en ny kategori på sin blogg (fotboll)...ojojoj....jag hoppas ju faktiskt på att få bli en fotbollsmamma i framtiden. Utan att lägga för mycket tryck på Tuva....men hon kommer att få lära mig lite bollkänsla när hon blir större!! Och hennes favoritvaggvisa är ju klockren:
Allmänna Idrottsklubben AIK
Vi är överallt,
men det är inte ni!
För ni är djurgårdsdjävlar...
