Clara Linnea Maria Lowejko

Att läsa ut en bok är alltid en sorg, i alla fall för mig. Att läsa ut en bra bok är en ännu större sorg. Och idag har jag läst ut en fantastisk bok. Jag känner mig...sorgsen helt enkelt!!

Jag har läst Tisdagarna med Morrie av Mitch Albom. Denna fantastiska bok på endast 183 sidor, med visdom och lärdom för ett helt liv. Det är lite, men inte mycket, mer än vad som står i denna bok som man behöver lära sig i livet. Typ lära sig cykla och borsta tänderna och så. Sen kan man vara nöjd....för den här boken sätter igång tankar och filosofier som slutar i svar på de stora frågorna. Och med stora frågor menar jag kärlek, förlåtelse, döden, meningen med livet...the big stuff!

Det kan ju tyckas som att jag svamlar just nu, men det är ok. "Man måste sluta fred med sig själv". Jag skrev i ett tidigare inlägg att man ska älska varandra, men man ska också älska sig själv.

På något sätt kan jag förstå troende människors känsla för bibeln/ koranen, om att läsa en visdom som på något sätt är för stor för en människas hjärna. Och att läsa något som förändrar ens liv på ett sådant sätt. Så är det med den här boken, så om ni är trötta på bibeln? Läs Tisdagarna med Morrie ...=)

Ett annat citat från boken:

En lärare påverkar evigheten; han vet aldrig var hans inflytande tar slut. Henry Adams

Det är stort! Och det handlar om ju om mig (om det hade stått hon förstås...). Vem vet hur jag påverkar de barn jag möter vare dag? Ett ord eller en handling från mig kan bidra till formandet av en människa. På gott eller ont...Fy fan, men också häftigt. Jag ser framför mig mina barn växa upp och bli sökande individer som söker svar hos sin gamla förskollärare. Kanske skriver någon av dem  t o m en bok om det. Onsdagarna med Linnea...??? Hehehhehehe, varför inte? Jag skulle bjuda på hembakta bullar och dela med mig av all min kunskap....;-)

"Älska varandra eller dö"

Så enkelt är det!

Citatet är hämtat ur Tisdagarna med Morrie av Mitch Albom

Nu har jag läst SOS från mänskligheten. Den bok jag fick i morsdag-present.



Åh ena sidan är det en jättebra bok! Full av spännande karaktärer och levnadsöden. Snudd på för många personer med i boken, det kan bli lite rörigt i början! Den gemensamma nämnaren för alla personer är olycka och att förändra/ ta tag i sitt liv. Jag gillar hur hon skriver, känslan av ödet som styr människors liv och hur hon flätar ihop berättelserna som egenligen inte har med varandra att göra.

Åh andra sidan handlar boken helt plötsligt, utan förvarning, om barn och vuxna som hålls som sexslavar på en lyxyacht. En grupp rika män roar sig på fruktansvärda sätt på denna båt medan deras familjer tror att de är på affärsresor. Vad som händer på båten är för hemst för att ens tänka på. Jag vill bara kräkas och döda alla våldtäcktsmän och pedofiler med mina bara händer. Så långt räcker inte min känsla för förståelse, medmänsklighet och att få en rättvis rättegång eller en andra chans. Kastrera med en slö bordskniv och häng dem uppochner tills allt blod ligger i en pöl under dem.

Men för de flesta i boken slutar det lyckligt! Om det nu är det man vill ha...Så en läsvärd bok!!

Nu har jag läst ut den här boken. Det är en liten sorg i att läsa ut sista raden i en bok, i varje bok jag läser ut. Jag har svårt för att saker tar slut!

Så, Busters öron, vad handlar den om? Återigen ett olyckligt barn och jobbiga familjeförhållanden. (Jag vet inte hur det kommer sig att allt helt plötsligt handlar om barn, föräldrar osv sen jag själv fick barn?) Boken handlar om Eva som bestämmer sig för att döda sin mamma för att själv överleva. Hon har inte en så snäll mamma, kan jag säga....historien är hjärtskärande och speciell, men språket är lite irriterande ibland. Det är som att det är konstigt översatt från ett annat språk, vilket det inte är. Men det gör inte så mycket eftersom att det är spännande...

På samma sätt som en bok jag läste för inte så länge sen använde Niagarafallen som metafor, används det rosor i den här boken. Någons pesonlighet är taggig som stjälken på en nyponros, Evas stora kärlek undrar om den ömtåliga ros han en gång känt (och syftar på Eva) har blommat ut i fulländning...(larvigt eller vackert?) Och rosor som är så svåra att odla och vårda kan ibland vara enklare än att vårda relationen till sin mamma... blablabla.  

Vad jag kommer komma ihåg från boken är dels:

"ett eko av det urtidsvrål som kallas kärlek". Det får vara så larvigt det bara vill, jag tyckte det var en ovanligt fin mening!! Det är nästan så att det svartnar lite för ögonen när jag läser den!

Och också en fundering kring slutet på sagor som tas upp i boken. "Så levde de lyckliga i alla sina dagar". Varför är det den intensiva och kanske stormiga perioden i huvudrollens liv där allt inte alltid är lyckligt som gör sagan medan det som ska vara själva livet kortas ner till en intetsägande rad i slutet? Vad säger det om hur man ska leva sitt liv och vad man ska sträva efter? Ovanligt djupt från den föräldraledigas hjärna....=)

Nu ska jag läsa "SOS från mänsligheten" av Johanna Nilsson.

De här frågorna hittade jag på en annan blogg och fick för mig att svara på. Men efter lång begrundan och tvekande kom jag fram till att det är för viktiga och avgörande beslut för att tas i ett blogginlägg. Jag får fundera vidare över vilka böcker jag skulle välja som svar....kanske återkommer i frågan, kanske inte..... 

1. Denna bok har förändrat mitt liv:
2. Denna bok har jag läst mer än en gång:
3. Denna bok skulle jag ta med mig till en öde ö:
4. Denna bok fick mig att skratta:
5. Denna bok fick mig att gråta:
6. Denna bok önskar jag att jag hade skrivit:
7. Denna bok önskar jag aldrig blivit skriven:
8. Denna bok läser jag just nu:
9. Denna bok har jag tänkt läsa:
10. Dessa fem personer önskar jag även lämnar svar på ovanstående:

För övrigt skulle jag kunna svara bibeln på fem av frågorna...gissa vilka... =) Bibeln som jag för övrigt inte har så mycket till övers för...skräplitteratur!

Mosboken tyckte älskling var ett bra val på första frågan. Skämta om så allvarliga saker....nej, det går inte!!

Nu har jag läst boken Mig äger ingen av Åsa Linderborg. Den handlar om hennes uppväxt med sin ensamstående pappa. Om deras relation, om föräldraskap, om samhället, om pappans alkoholproblem. Om att inte göra rätt, inte räcka till.. och mycket mer. Det var en bok som gjorde mig otroligt ledsen, men också varm i hjärtat. Jag tyckte att boken var full av smärta, men det kanske inte andra som läst boken håller med om.

Det suger att barndomen för så många ska vara svår och smärtsam. Att barn inte får vara glada och bekymmerslösa barn och att de älskar sina föräldrar oavsett vad de utsetts för. Barn som inte vet bättre, som skyddar sina föräldrar...det är ledsamt! Men samtidigt, som i den här boken, kan lycka och en bra uppväxt vara olika saker för olika personer. Att rena lakan kanske inte betyder lika mycket som en vuxen som lyssnar osv.

Det är en viktig bok, värd att rekommendera, i alla fall. Det är härligt att läsa om relationen mellan far och dotter, när han hämtar henne från förskolan och kallar henne gummelumman osv. 

Har precis läst Fallen av Joyce Carol Oates. En bok om en kvinna som förlorar båda sina gifta män (hon gifter sig alltså två gånger) i Niagarafallen. Den förste tar livet av sig och den andra blir mördad. En bok om henne, hennes liv och hennes barn...

En bra bok om politiska maktspel, en självständig kvinna på 50-talet, komplicerade relationer och mycket mer. En bra bok, men inte mer. Om man ska läsa en MYCKET bra bok av samma författare måste man läsa Blonde. Om Marilyn Monroe, som jag för övrigt tycker mycket om.

Men nu läste jag Fallen och blev en smula inspirerad till att skriva vidare på mitt bokprojekt. Hur går det, kanske någon undrar?! Inte jättebra...jag har så mycket annat att göra att tiden inte räcker till. =) Men nu kanske, eller nästa vecka snarare. I helgen får vi besök av pappa med familj. Det blir fullt hus och fullt upp...mysigt med alla småsyskon!

Jag är inte förvånad....=) Även om jag totalt glömt hur man hittar på biblioteket!!

Jag fick ett riktigt brev för ett tag sen. Från en kompis som  jag inte brukar få brev från....åh, vad spännande!! Med handskriven adress och allt. Det visade sig vara ett kedjebrev...man kan ju tycka att jag borde bli besviken, men det var ett pocketutbyte-kedjebrev. Om jag skickar en bok till en person och skickar vidare brevet till 6 kompisar ska jag få 36 böcker tillbaka. Det låter skitbra!! 36 böcker från olika personer med olika smak på litteratur. Mycket spännande...tycker jag som älskar böcker.

Så jag har skickat min bok och ska nu skicka brevet vidare....till personer som, intet ont anande, kommer att få ett handskrivet brev på posten och bli mycket glada...tills de öppnar det!! Hehhehe...

Det roliga med detta kedjebrev är att det är en matematisk omöjlighet i längden. Det är bara att plocka fram miniräknaren.

En person startar kedjebrevet och skickar det till 6 kompisar. Dessa 6 personer skickar vidare till vardera 6 kompisar.

6*6=36

36 personer skickar vidare till vardera 6 kompisar.

36*6=216

Osv.

216*6=1296
1296*6=7776
7776*6=46656
46656*6=279936
279936*6=1679616
1679616*6=10077696

Så på 8 led är det kört...det var Sveriges befolkning och lite till. Och det är ju mycket tveksamt om alla i Sverige kan och vill delta i detta....=)

Så det är en chansning, men jag skickar det vidare och blir inte jätteförvånad om kedjebrevet redan nått fram till de jag skickar till. (Varsågod och ursäkta till er som kommer få brevet. Se det som en komplimang, i mina ögon är ni belästa och litterära!! =) )

Om någon känner sig sugen på detta kedjebrev säg bara till!!!

Idag ska jag skriva barnböcker med en kompis. Vi har ett barnboksprojekt som vi hållit på med ett tag och det är mycket roligt. Vi är hysteriskt kreativa, fantasifulla och pedagogiska...och vi jobbar rätt hårt på att inte falla in i en feministisk propagandakult bara för att vi inte gillar det utbud av barnböcker som finns i dag och hur de uppmuntrar och förstärker könsroller.

Men som sagt, det går bra och det är kul. Vi försöker att inte sätta för höga mål...jag tänker mig nått i stil med Harry Potter-böckerna...det ska väl inte vara så svårt. En fantasifull miljö, en spännande historia, några söta karaktärer som barn kan identifiera sig med....hur svårt ska det vara? =) Vi får väl se...

Rika ska vi bli i alla fall....det är ett självklart mål!! =)

Vinnare av Slangbellan 2008!! Min gymnasiekompis Louise Halvardsson som skrivit boken Punkindustriell hårdrockare med attityd fick utmärkelsen!! (Det var roligt att se dig och jag är ledsen att jag inte kunde stanna längre, Lollo! Jag är så glad för din skull!!!)

Här är en bok värd att läsa! För er som har en anknytning till Nässjö är det ett måste!! KÖP den...man måste stödja författare och deras ekonomiska situation. Man blir tydligen inte rik av  att ge ut en bok och vill vi njuta av fler böcker krävs också att vi betalar...Så är det...=)

Peace and out

Så...nu har jag läst en bok om att skriva böcker! Och vad har jag lärt mig:

För att skriva en bra roman krävs tydligen "begåvning, passion och disciplin".

Begåvning - att kunna fylla sidor med text, text som flödar. Att använda språket för att fängsla läsaren...

Passion - att verkligen brinna för det man skriver om, att karaktärerna och miljöerna blir levande...

Disciplin - (och det här triggade ju mitt strukturbehov!) Att göra upp en plan för skrivandet, att ha en idé och följa den likt ett mycket strukturerat schema...och att inte ge upp vid motgångar!

George skriver i boken att om man har tre av dessa egenskaper kan man vara rätt säker på att bli utgiven, har man två kan man vara nästan säker och har man bara en kanske man har en chans. Jag har förstås alla tre ;-), Jag har bara inte insett det där med disciplinen innan. Jag har trott att skrivandet ska "komma till en", att man ska sätta sig vid datorn och låta fingrarna skriva vad dom vill, utan att tänka för mycket. På det sättet skriver jag ingen bok i alla fall, disciplin och struktur passar mig bättre.

Dessutom lärde mig det mycket roliga uttrycket MUTH - metod att Undvika Talande Huvuden.

Typ så här:

Hej, säger han.
Hej, svarar hon.
Vill du följa med hem?
Varför skulle jag vilja det?
Varför inte?
Varför?
Därför!
Ok då!

Inte så roligt...man måste ju ha med en MUTH, som här blir kring en cigarett:

Hej, säger han.
Hej, svarar hon och fiskar upp ett ciggpaket från handväskan.
Vill du följa med hem, frågar han samtidigt som han tar fram en tändare och tänder den framför näsan på henne.
Varför skulle jag vilja det? Hon tar tändaren ifrån honom och tänder cigaretten själv.
Varför inte? Han stoppar förnärmat tändaren i fickan.
Varför, undrar hon igen och blåser rök i ansiktet på honom.
Därför!
Ok då! Hon slänger cigaretten på marken och fimpar den med sin högklackade sko.

Stefan Einhorn beskriver i sin bok Konsten att vara snäll vad en snäll människa är för något:

"...öppen och tillgänglig för andra, bejakar andra, känner sig inte hotad av att andra är duktiga och goda, för han eller hon har en inre säkerhet som beror på att han eller hon hör hemma i ett större sammanhang."

Om man ska bli beskriven av någon annan med ett ord är inte snäll det första man önskar höra. Av alla egenskaper en människa kan ha är snäll ett lamt ord att bli kallad för. Lite mesigt och intetsägande ....Vad innebär det egentligen att vara snäll?

Efter att ha läst Einhorns bok om snällhet har jag en helt annan bild av snällhet....

"Snällhet är det största vi kan erbjuda vår omvärld - och oss själva."