Angela Merkel har bröst!
Jag såg på nyhetsmorgon i morse. Stort drama kring tyska förbundskanslern Angela Merkel som hade urringad klänning på en tillställning. Jag blir så trött....trött på hela diskussionen...trött på att jag reagerar på det.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/analys/lenamellin/article2317034.ab
VIlken chock att hon är en kvinna, att hon har bröst...i hennes situation är det ju lämpligast att vara så mycket man hon bara kan. Och det får hon ju tydligen också skit för...Varför är det svårt att se kvinnor med makt som kvinnliga? Är en urringning verkligen ett så stort hot mot det politiska arbetet? Varför diskuteras utseende på politiker på detta sätt över huvudtaget? Måste man klä sig på ett visst sätt om man är polititker? Tja, jag vet inte, irriterad blir jag i alla fall...
I min drömvärld ska man få ha vilka kläder man vill. Jag vill egentligen kunna ha en genomskinlig rosa spetsklänning....utan att nedvärderas, dömmas, objektifieras. I min drömvärld vill jag slippa slåss för flickors rätt att vara tuffa och aktiva och pojkars rätt att vara känslosamma och ha nagellack. Där ska en politiker få ha en urringad klänning på sig när hon går på fest, oavsett kön, utseende, ålder, utan att det ska skrivas artiklar eller bloggas =) om det, och hon ska fortfarande respekteras för den hon är och det hon gör. Vi har tydligen en väldigt lång väg kvar och könsrollerna sitter som cement i många människors innersta åsikter och tankar. Suck...
Åh andra sidan var det säkert en medveten gärning från hennes sida. Hon visste vilka rubriker det skulle skapa...men det är ju bra. Det skapar diskussion och man märker vilka som är smygsexistiska...de kryper fram ur sina hålor med sina konservativa och dammiga åsikter. Suck igen...
Och sen lärde sig nog de flesta vad den tyska förbundskanslern heter, för det krävs ju en skvallerartikel i aftonbladet för att folk ska läsa om tyska politiker...eller? =)
En bra och viktig text. Jag håller helt och hållet med dig. Vui människor är som grupp väldigt enkelspåriga. Och vi går gärna i upptrampade fortspår. Sånt är ju lätt och vi människor är ju kända för att ofta ta den lätta vägen ut. Vi lever efter en sån mängd osynliga och säkert också omedvetna mönster att vi tillslut varken vet ut eller in, och då kan det vara skönt att klänga sig fast vid enkla bilder och onyanserade uppfattningar. Sorgligt och tragiskt tycker jag. Det gör att man har skygglappar för ögonen och inte ser livets breda färgspektra.
Klockrent! Och vilka är det som hackar mest? Jo, kvinnorna hackar på varandra... Härligt med kvinnor som vågar vara kvinnor fullt ut och ändå ha makt.