Är livet slut nu?
Min föräldraledighet. Det var bland annat då:
Tuva kom till oss. Världens finaste och bästa. Solen i våra liv. Och då jag fick något jag inte klarar av att förlora. Dör hon dör jag! (Det är det tuffaste med att ha blivit förälder, rädslan att förlora sitt barn!)
jag blev mamma. Och, om det nu är möjligt, blev ännu mer ansvarstagande än tidigare. =)
jag lärde mig att använda en stavmixer. Min bästa (och enda) vän i köket.
vi hade blommor på vår ballkong. (Mamma, tyvärr är de döda nu!)
jag skrev en barnbok som kommer att göra oss rika en dag. Men i takt med att Tuva växte fick mindre och mindre tid för annat skrivande, så någon bok blev det inte, inte än i alla fall. Men däremot en blogg, som jag känner en enorm hatkärlek till.
jag sålde min själ och gick med i en mammagrupp aka lattemaffia...och gillade det!
jag inte lärde mig spela gitarr. Inte alls faktiskt. Men jag har köpt mig en ukulele, så hoppet är inte helt borta. Ska bara lära mig att stämma den först...
jag började springa (jogga) om morgnarna. Och slutade äta godis....och började äta godis...och eventuellt nu slutat igen.
Och nej, livet är väl inte slut. Men föräldraledigheten är det...en ny epok börjar nu. Nya äventyr och nya mål....vilken tur för mig att jag har världens bästa Darling och Tuva som väntar på mig när jag kommer hem (om de inte är ute och gör lekparkerna osäkra).
Det finns nya blommor finns faktiskt folk som tjänar pengar på att driva upp nya som du köper för att de ska dö.... livets gång du vet. Kram
En bra och ekonomisk sak är att köpa plastblommor, och då menar jag inte á la 80-tal, utan nu finns det faktiskt blommor som ser riktiga ut. Jag ska släpa med dig till en sån affär nån gång:)
Plastblommor är värt att fundera över-...=)
Men mamma, timjanplantan du planerade lever fortfarande...=)
Plastblommor är oxå helt ok... har börjat se charmen med dom inte så mycket arbete till samma glädje.
I det här inlägget finns det så mycket att kommentera att orden stockar sig. Och helt plötsligt blev det väldigt personligt. Jag känner en sån konstig blandning av värme och smärta för ditt liv. Jag känner att jag kommer att vilja be er om ursäkt för alltid, för den värld och samhällssystem vi har skapat åt er att ta över. Varför måste en människa bära våld mot sina innersta önskningar för att klara sig och överleva. Det som gör mest ont är att gitarren inte funkade. Ukelele är ingen dålig ersättning och mycket roligare. Köp en stämapparat och ladda ner en lärobok. Ge det sen 30 minuter om dagen så blir du snart, säkert, lika bra, om inte bättre, än mig. :)<3
Jag har också skaffat mig en ukulele!
Det finns en bra sajt
www.get-tuned.com
Där kan du klicka på Ukulele och vips har du tonerna.. Bara att stämma så att det låter likadant.
Enda förutsättningen är att du har ljud kopplat till datorn.
Men vet du en till sak. Sen jag köpte min ukulele har det bara blivit lättare med gitarrspelandet. Ge inte upp gitarren. Det är inte för inte som ukulelen kallas för "Lazy-guitar"
Puss
Mimmi, "lazy-guitar". Jag gillar det...=) Och tack för länken. Det ska jag kolla upp!!
