Min mammagrupp...

Jag skulle gå på mammagrupp (jag orkar inte ens försöka kalla det föräldragrupp, eftersom att det bara var mammor där) och den fördomsfulla Linnea kom fram. 

Åh, dessa hippa medelålders mammor med buga boos och matchande lattehållare. Med bebisar uppklädda som små dockor där de lika gärna kunde ha en hund, bara de kunde sätta på dem en liten tröja med tillhörande keps. Mammor som går på babysim, babygym, babyfika och varför inte en babybio. Favoritämnet att diskutera är hur bebisen sover och möjligtvis hur många gånger under förmiddagen som underverket vänt sig från mage till rygg. Mammor som kan ge mördande blickar om man pumpar mjölk för att få dricka vin ("Det är en så kort tid i mitt liv och jag vill mer än gärna ge det till mitt barn...") och som då inte tänker dela med sig av "sina" mammadagar till den förlorade föräldern pappan ("Det var ju jag som klämde ut den..."). Mammor som bara läser Mama och andra föräldratidningar och som bloggar åt sina små bebisar ("Idag har jag (Bebis 4 mån) tränat i mitt gym på förmiddagen, sen skulle mamma släpa ut mig på ännu en babyfika, trots att jag inte tycker om den där andra bebisen. Mammor är så själviska,de tänker bara på sig själva. Jag är så trött på att hon hela tiden ska prutta med munnen på min mage...hon tror att det är roligt men jag skrattar bara för att göra henne glad! osv ") Det kanske är roligt för bebisens mor- och farföräldrar att läsa...jag vet inte.

Hursomhelst skulle jag få uppleva denna modershysteri, jag skulle bli invigd i barnvagnsmaffian (Skulle det ske i bröstmjölk istället för i blod?) och, hemska tanke, skulle jag bli en av dom? Min värsta mardröm, att bli en mamma som slutat sträva efter att vara en individ (en människa, flickvän, kollega, syster...), att leva enbart för sitt barn och ständigt försaka sig själv.

Och så träffar jag min mammgrupp och inser att det är en grupp med vanliga människor, med olika bakgrunder, yrken, ålder och intressen. Människor, visserligen med märkesvagnar och t o m lattehållare, som har drömmar, åsikter och en vilja att ses som människor. Som vill lära känna människor, inte som mammor, utan som dom dom är. Och vi har saker att prata om, inte bara om barn, utan om jobbet, livet, vad vi såg på tv igår...och det är härligt. Jag sänker min garde och när de slutligen klarar eldprovet:

- Hade du en pojke?
- Nej, det är en flicka...Tuva.
- Men, du kan ju inte sätta blått och brunt på en flicka, då vet man ju inte vilket kön det är. (Säges med glimten i ögat och orsakar ett befriande skratt.)

Jag kan sänka krigsyxan, lägga ner revolutionen för ett tag, här är medvetna människor som jag slipper föreläsa för och irritera mig på. Och diskutionen fortsätter om hur viktigt det är att ge sitt barn rätt möjligheter, inte stoppa dem i fack och hur skönt det är att klädesaffärer har börjat satsa på annat än bara babyblått och babyrosa.

Ja då är jag såld. Mina mammor, som inte bara är mammor men som gärna dricker latte, som har kryddat min bekantskapskrets, som kommer att göra mina mammalediga dagar roliga och som framförallt har gjort mig till en bättre människa. Jag är några fördomar friare...tack för det!


 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0