Kors i taket - jag var ute och sprang i morse
Det är sant, jag förstår om ni inte tror mig. Men jag var faktiskt ute och sprang (joggade) i morse i 20 minuter utan att stanna en gång! Det var när jag träffade Evelina, som börjat springa, som jag blev inspirerad. Trots att jag alltid hatat att springa.
Men jag tänkte att jag borde testa en gång till. Kanske går det bättre denna gång. Och det vore ju trevligt att kunna lyfta båda fötterna från marken då och då. Man måste faktiskt inte alltid stå med båda fötterna så stadigt på marken. Och sen är det ju inte fel att "röra på dödfläsket", hur osmickrande och otrevligt det än låter.
Så jag gick ut, iklädd joggingoutfit och med mobilen nedstoppad i BH:n, spelandes soundtracket till filmen Across the universe. Och jag sprang, som sagt i 20 minuter, utan att dö eller svimma av utmattning.
Jag förstår om ni som känner mig inte tror på detta, Andreas kan vittna för min sak om det skulle gå så långt. Det är sant och kanske springer jag i morgon bitti igen. Man vet aldrig med mig...
Jag e i chock!! då har du sprungit mer än jag har gjort (och jag ska föreställa en någorlunda seriös idrottskvinna...) jag e stolt över dig!
det är kanon! nästa år är det du och jag som springer midnattsloppet! kram evelina
I morse var jag ute för tredje gången och sprang. Jag är mycket stolt...=) Men har grym träningsvärk...Evelina, nästa år!! Då är jag med på banan...=)
Det är sånt här som impar på mig.
