bilstöld och polisjakt
Det är säkert!!
Jag spelade ju Grand Theft Auto IV....det var kul. Jag är totalt livsfarling med en handkontroll och ett bilspel...
Mammut+Papput=?
......
Det fanns inga papputar!!
HAHAHAHAHAHAHAHAHA
Jag har precis sett filmen 10,000 BC. Den var bra!
Min blogg på bloggtips.se
Nu måste jag ju skriva inlägg om jämställdhet bara för att vara kvar på den sidan...för det vill jag ju... Och fler predikande och dömande inlägg om könsroller, normer och diskriminering vill vi ju ha...eller hur?! =)
http://bloggtips.se/
För alla er som läser barnböcker då och då..."Vem är generalen?"
Vem är generalen?
Det är lysande och upplysande vetenskap och forskning. Svart på vitt om det jag alltid klagar på och skriver om. Och jag råkar känna personen som skrivit uppsatsen...=)
Ett tips till er som läser böcker/ sagor för barn:
Byt ut könet på den person boken handlar om när ni läser. Ändra om i könsrollerna och låt den tuffa vara flicka i stället för pojke osv. Jag tycker ju också att man som förälder kan kompensera för all ojämställd påverkan barnet får från andra människor, kompisar, TV osv, genom att oftare ha tjejer i huvudrollen, blyga pojkar, pappor som tar hand om barnen osv. Men det är ju min åsikt...
Tänk på vilka böcker och filmer barnen får läsa/se. Vad lär det dom om samhället? Självklart behövs mångfald överlag i barnböcker osv, människor med olika hudfärg, ursprung, ålder, sexualitet osv.
Så är det, läs den länkade uppsatsen, den är mycket bra och viktig!
Respekt alla flerbarnsföräldrar
Jag kan bara känna respekt. Respekt, inte bara för att de lyckas köra runt på ett monster till barnvagn, utan också för att de på morgonen har TVÅ barn och sig själv att få färdig, med kläder, frukost, packade väskor osv, och lämna på förskolan innan kl 9. Varje morgon! Jag ser helt plötsligt på oss förstagångsföräldrar med nya ögon. Med våra osorterade skötväskor, vagnar fulla med skräp och alternativa rutiner, där det kan sovas en hel förmiddag och en banan är tillräckligt som matsäck om man ska ut på stan. För oss innebär barnets sovstunder tid för oss själva, för flerbarnsföräldrarna innebär det en vila att bara ha ett barn att ta hand om.
Ja, snacka om föräldrar som har koll på läget. De utstrålade självsäkerhet och vana rätt upp genom mitt köksfönster och jag blev fascinerad. Jag ser framför mig hur de med förbundna ögon och enbart vänster handen byter blöja, hur de kyler bulor med ett paket spenat och plåstrar om skrubbsår på blodiga knän utan att blinka. Hur de gör sig i ordning framför badrumsspegeln med lillasyskonet i babybjörn på magen och samtidigt torkar det äldre syskonet som sitter bredvid och toatränar...=)
Respekt till alla flerbarnsföräldrar! Jag kanske ansluter skaran om några år... jag måste öva lite först, städa vagnen och strukturera skötväskan och sånt.
Angela Merkel har bröst!
Jag såg på nyhetsmorgon i morse. Stort drama kring tyska förbundskanslern Angela Merkel som hade urringad klänning på en tillställning. Jag blir så trött....trött på hela diskussionen...trött på att jag reagerar på det.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/analys/lenamellin/article2317034.ab
VIlken chock att hon är en kvinna, att hon har bröst...i hennes situation är det ju lämpligast att vara så mycket man hon bara kan. Och det får hon ju tydligen också skit för...Varför är det svårt att se kvinnor med makt som kvinnliga? Är en urringning verkligen ett så stort hot mot det politiska arbetet? Varför diskuteras utseende på politiker på detta sätt över huvudtaget? Måste man klä sig på ett visst sätt om man är polititker? Tja, jag vet inte, irriterad blir jag i alla fall...
I min drömvärld ska man få ha vilka kläder man vill. Jag vill egentligen kunna ha en genomskinlig rosa spetsklänning....utan att nedvärderas, dömmas, objektifieras. I min drömvärld vill jag slippa slåss för flickors rätt att vara tuffa och aktiva och pojkars rätt att vara känslosamma och ha nagellack. Där ska en politiker få ha en urringad klänning på sig när hon går på fest, oavsett kön, utseende, ålder, utan att det ska skrivas artiklar eller bloggas =) om det, och hon ska fortfarande respekteras för den hon är och det hon gör. Vi har tydligen en väldigt lång väg kvar och könsrollerna sitter som cement i många människors innersta åsikter och tankar. Suck...
Åh andra sidan var det säkert en medveten gärning från hennes sida. Hon visste vilka rubriker det skulle skapa...men det är ju bra. Det skapar diskussion och man märker vilka som är smygsexistiska...de kryper fram ur sina hålor med sina konservativa och dammiga åsikter. Suck igen...
Och sen lärde sig nog de flesta vad den tyska förbundskanslern heter, för det krävs ju en skvallerartikel i aftonbladet för att folk ska läsa om tyska politiker...eller? =)
Topplista lördagkväll
Topplistan Lördagkväll
+
1. Att träffa Hanna, nostalgi och det härliga i att umgås med någon man tycker så mycket om men träffar så sällan. Prata minnen och den spännande framtiden som vi båda har framför oss, men på väldigt olika sätt.
2. Sova hela natten, som en död. Utan att vakna en gång...
3. Lämnade amningsbh´n hemma, men med stövlar med klack på. Avancerat...
-
1. Snudd på outhärdlig psykisk tortyr att inte ha mina älsklingar hos mig, ingen älskling som håller om mig när jag ska sova och ingen liten bus att ha sprattlande bredvid mig på morgonen.
2. Så trött och vuxen, när jag hellre går hem och sover än fortsätter till nästa ställe.
3. Baksmälla, hade glömt vad det är. Men den var lindrig...jag överlevde det.
Idag fick Tuva utegångsförbud av vårdguidens jourtelefon. Kladdig i ögonen...Vi tar det lungt. Väntar på att älsklingspappa ska komma hem. Jag har ju ett utdrag till barnboken att gå igenom idag...den skriver sig inte själv och jag blir inte rik förrän den är klar! =)
Bloggpaus...
Tuvans månadsbrev
Så här kommer det:
Tuvas månadsbrev (5,5 mån gammal):
Tuva växer och mår bra! Hon är en riktig pudding (förstås!). Förutom lite torsk i munnen (en svampinfektion som småbebisar lätt får) har allt varit toppen. Hon är oftast glad och mycket envis när hon vill något. Hon kan vara skeptisk inför nya människor och är inte helt glad åt att ha barnvakt...men det jobbar vi på.
Hon har börjat äta mat och ÄLSKAR det. Det är så roligt att ge henne mat för hon kastar sig över den. Havregröt är mycket populärt, men hon äter också grönsakspuré (potatis, morot, broccoli, blomkål, palsternacka, majs...) och frukt. Allt är mumma och vi ser fram emot att fortsätta testa ny mat tillsammans. Igår fick hon kokt fisk för första gången vilket var lite konstigt och annorlunda. Det blev en del konstiga miner och hulkningar...
En rolig aktivitet har varit babysimmet, där vi varje måndag har badat tillsammans med kusin James och hans mamma Jemma. Det har varit roligt, Tuva var skeptisk i början, men har nu slappnat av och verka tycka det är härligt i vattnet. Det finns så många roliga badleksaker som flyter omkring som man kan sprattla efter. Att bada hemma i badkaret är inte heller helt fel!!
Tuva rör sig hela tiden, det är fullt fart. Hon hoppar när hon sitter i sin matstol så den flyttar sig bakåt, hon kravlar runt på golvet efter leksaker och med lite stöd tar hon sig framåt. Hon flyttar sig också genom att rulla från mage till rygg och från rygg till mage. Man måste verkligen ha koll på henne hela tiden nu!!
Snart ryker babyinsatsen i barnvagnen och hon får en sittvagn. Då är hon en stor tjej!!
Jag åkte rymdkapsel hos tandläkaren idag
Jag var hos tandläkaren idag. Det var rätt komiskt...
Innan i väntrummet. En tandläkare kommer ut ur ett rum med sin patient.
"Ses vi innan sommaren", frågar patienten.
"Nja, jag kan väl titta ner i munnen på dig när vi ses på golfbanan", svarar tandläkaren.
PÅ ALLVAR!! Jag undrade lite vad jag gjorde där....=)
Sen kom en syster för att ta röntgenbilder på mig....och det visade sig att de har en en röntgenmaskin värdig NASA. Jag fick gå in i ett litet litet rum, sitta upp i en mycket konstig stol och sen bli fastspänd över pannan så mitt huvud är fixerat. Sen kom det som en sugpropp (systern manövrerade via en liten dosa) och sög tag i min haka. Där satt jag fast. "Bit ihop, visa tänderna, blunda." Sen gick hon ut ur rummet för att ta bilden. Jag satt där och kände mig rätt dum med en sugpropp på hakan när stolsryggen började röra sig på nått sätt och snurrade runt mitt huvud. Inte nog med detta (och jag skämtar inte!!!), maskinen spelade Für Elise för mig. Och systern kom tillbaka in i det lilla rummet...jag var ju tvungen att fråga. "Vad är det här för en maskin?" Det kan ju ha hänt en massa saker inom tandvården på de år jag inte varit där!! Det visade sig att jag satt i en toppmodern röntgenapparat som det bara finns ett 50-tal av i världen och bara 2 i sverige. Häftigt!! Men systern var inte nöjd. "Du får inte pratar." Så gör hon om proceduren igen. "Bit ihop, visa tänderna, blunda...och sitt still."
Vad som inte är lika häftigt är att jag måste dra ut två visdomständer. Dyrt som fan!!!
Lite småförtjust i hemlighet....
Allmänna Idrottsklubben och djurgårdsdjävlarna
Hopp och förtvivlan satt hemma i soffan igår när AIK mötte Hammarby. Känslor som jag inte kan relatera till när jag sitter där bredvid och tittar på allt det gröna gräset, gubbarna, bollen som jag knappt hinner följa med blicken och alla reklamskyltar som lättast fångar mitt intresse. Det är ju sjukligt kul att fylla i formerna på reklamskyltar!!
1-1 är väl bra tycker jag...det är ju bättre än förlust. Man ska ju tänka positivt....och idag kanske AIK:are håller med mig, men undra vad det andra laget tycker om det?!? =) Jag skulle också kunna klämma in att "det viktiga är inte att vinna, utan att delta", men då blir jag bara larvig. Självklart är det roligt att vinna, det betyder allt...jag kanske förstår känslorna mer än vad jag tror. Trots allt är jag rätt tävlingsinriktad, en förtryckt sådan, men dock....
Så, heja AIK, och heja Linnea som får en ny kategori på sin blogg (fotboll)...ojojoj....jag hoppas ju faktiskt på att få bli en fotbollsmamma i framtiden. Utan att lägga för mycket tryck på Tuva....men hon kommer att få lära mig lite bollkänsla när hon blir större!! Och hennes favoritvaggvisa är ju klockren:
Allmänna Idrottsklubben AIK
Vi är överallt,
men det är inte ni!
För ni är djurgårdsdjävlar...
Boknörd = jag
Jag är inte förvånad....=) Även om jag totalt glömt hur man hittar på biblioteket!!
I riskzonen?
Blogga sig till döds...nja...inte jag!! =)
http://www.metro.se/se/article/2008/04/11/07/3356-45/index.xml
Men säkert någon annan...däremot kan jag se mitt liv i blogginlägg på ett sätt jag inte gjorde innan. Det är lite roligt...även om de flesta inläggen aldrig blir skrivna.
Det påminner mig om när jag var besatt av soduko...då tänkte jag mitt liv i sodukodrag! Om jag gör si, kan jag inte göra så och om jag använder den, fungerar inte det. Som ett system...men det är väl så hjärnan fungerar och livet är i och för sig...
Blaj blaj....nu ska vi på babysim!
Pocketutbyte, någon?
Så jag har skickat min bok och ska nu skicka brevet vidare....till personer som, intet ont anande, kommer att få ett handskrivet brev på posten och bli mycket glada...tills de öppnar det!! Hehhehe...
Det roliga med detta kedjebrev är att det är en matematisk omöjlighet i längden. Det är bara att plocka fram miniräknaren.
En person startar kedjebrevet och skickar det till 6 kompisar. Dessa 6 personer skickar vidare till vardera 6 kompisar.
6*6=36
36 personer skickar vidare till vardera 6 kompisar.
36*6=216
Osv.
216*6=1296
1296*6=7776
7776*6=46656
46656*6=279936
279936*6=1679616
1679616*6=10077696
Så på 8 led är det kört...det var Sveriges befolkning och lite till. Och det är ju mycket tveksamt om alla i Sverige kan och vill delta i detta....=)
Så det är en chansning, men jag skickar det vidare och blir inte jätteförvånad om kedjebrevet redan nått fram till de jag skickar till. (Varsågod och ursäkta till er som kommer få brevet. Se det som en komplimang, i mina ögon är ni belästa och litterära!! =) )
Om någon känner sig sugen på detta kedjebrev säg bara till!!!
Lattemaffian och jag
I alla fall, 7 par föräldrar, 7 barn 5-6 månader gamla, 7 barnvagnar, 7 uppsättningar flaskor och barnmatsburkar osv. Dessutom hade vi tagit med oss typ 4-5 IKEA barnstolar (alla har ju likadana för de är SÅ billiga...). Det var röj i den lilla samlingslokalen vi var i. I alla hörn låg barn och sov, det vaggades, matades och busades med. Barn på bordet, barn under bordet.....barn överallt. Ett tag kändes det som att hälften av barnen skrek samtidigt, då var det nog inte bara jag som undrade vad vi gett oss in i.
Det var verkligen modigt av oss att samlas så och också tro att vi ska äta middag, umgås och ha roligt. Men...det gjorde vi och det hade vi! Att umgås med barn är oväntat avslappnat (alla röda vinglas som blandades ihop överallt och ingen visste vems som var vems kan ha bidragit till stämningen....;)).
Tuva sov i alla fall gott hela natten till halv åtta i morse, trött efter en helkväll med alla kompisarna. Dessutom satt hon själv, upprett, för första gången i går. Bra jobbat, Tuvaluva!
Pojkflicka, flickflicka, flickpojke...?
För att förklara detta "konstiga" använder människor ofta begreppet pojkflicka. "Hon är en sån pojkflicka" om en flicka i snickarbyxor, eller om en flicka som tycker om att klättra, eller om en flicka som leker med pojkar. Ni förstår nog vad jag menar...Och jag har också hört vuxna kvinnor säga med stolthet i rösten "jag var ju en riktig pojkflicka när jag var liten". Säger de det utan att inse att det är en förolämpning mot dem själva som kvinnor? För att vara kvinna är ju aldrig riktigt lika bra som att vara man... och dessutom förstärker det samhällets syn på kvinnligt resp. manligt, vilket borde motverkas i stället.
Allt handlar ju om att pojkar från födseln matas med att de ska vara fyskiska, aktiva, ta för sig, ta plats, att det är fel att visa känslor och empati osv. Medan flickor ska vara tysta, lugna, sitta snällt och pärla lilla pärlplattan, bry sig om sina kompisar och gärna ta hand om de bråkiga pojkarna. (Jag generaliserar och visst finns det undantag och blablabla...men det ÄR ju så här illa det är!)
Och poängen med allt detta är ju förstås att det är så fel att sätta barnen i fack beroende på vad de har mellan benen och att förneka dem vissa egenskaper, kläder, leksaker, aktiviteter osv. Och att det dessutom kan vara något positivt att bli kallad pojkflicka. Medan det nästan är en förolämpning att bli kallad flickpojke.
Det var dagens utbrott...
Respekt!
Saker som gör mig glad idag
Mina älsklingar (som gör mig glad varje dag...)!! Hur kan man vara annat än lycklig när man har världens bästa och tuffaste familj?!?!
En kompis fick barn för ett par dagar sen, en liten pojke (GRATTIS!!!). Hoppas att ni har det bra på bb...Tuva ser fram emot att få träffa sin framtida kompis...eller kanske en framtida pojkvän?? =)
Det är bara en månad kvar tills jag får träffa några av mina favoritmänniskor på denna jord. Vad vi längtar!!! Leah...vi saknar dig så mycket...kommer du komma ihåg oss?
Solen tittar fram bakom molnen...snart ska vi gå ut en sväng. Kanske äta en glass i solen? Jag har riktiga blommor på balkongen. Dom kanske överlevde snön...vågar inte riktigt se efter! Det är vår i alla fall...inte långt kvar till sommaren!!!
Nu ska jag skriva lite...försöka att inte tänka på mahjong. Brickorna dansar runt mitt huvud....jag drömde om spelet i natt! Och jag kommer inte dammsuga idag heller...Tuva får vänja sig vid dammråttor!! Idag är det fotboll! Heja AIK!!! (Jag vet någon som är lite nervös...)
Skriva barnböcker
Men som sagt, det går bra och det är kul. Vi försöker att inte sätta för höga mål...jag tänker mig nått i stil med Harry Potter-böckerna...det ska väl inte vara så svårt. En fantasifull miljö, en spännande historia, några söta karaktärer som barn kan identifiera sig med....hur svårt ska det vara? =) Vi får väl se...
Rika ska vi bli i alla fall....det är ett självklart mål!! =)
En demon har tagit över min kropp...
Den ligger och lurar och när den väl har mig i sitt grepp är jag chanslös. Bara en gång till...jag måste...bara lite till...omvärlden försvinner runt omkring mig, blir till ett brus som inte når fram. Det betyder inget....bara jag får göra det en gång till.
Adrenalinet susar i mina öron, hjärtat slår hårt, figurer och mönster dansar framför mina ögon. Jag vet att jag måste sluta, det är inte sunt, men bara en gång till....och en gång till...en gång till...
Tårarna brinner bakom ögonlocken. Det gick inte denna gången heller...fan...jävla skit...jag måste klara det...jag måste....om jag bara gör det en gång till...
Som en mara som rider mig, som en drog jag bara måste ta, som ett berg jag måste bestiga....som om det gällde livet.
Demonen heter Mahjong...för er som vill förvandlas till en mer eller mindre levande zombie utan förmågan till att vara social och med en önskan att slösa all fri tid man har och lite till på online spel....varsågoda:
http://onlinespel.nu/mahjong.html
Någonting utkristalliseras i bruset runt omkring mig. Ett barns joller och ett försök att få uppmärksamhet. Det är ju min Tuvan som vill ha sin mamma. Hon är starkare än alla demoner i världen och jag stänger ner fönstret...i alla fall för en stund, tills det är dags för Tuvans sovstund. Då släpper jag fram demonen igen.
Tuvans första docka
Hälsa på på jobbet
Annat roligt de små änglabarnen sa:
"jag trodde du var på sjukhuset." "nej, jag är ju hemma med min bebis." "ja,men jag TRODDE du var på sjukhuset!"
"Du får komma hem till mig. Du får komma på mitt kalas." Det finaste ett barn kan säga till en. =)
Och sötast av de söta:
"Lilla Nea (hon kallar mig verkligen för det! =)), ska jag äta med dig idag?" Som om jag var där för att jobba och aldrig varit borta.
Åhh....vad jag saknar att jobba! Dessa barn....härliga!
Min blogg funkar inte som den ska
Min design är borta, dessa blåa blommor igen
Suck
Trist
Tämja hemekonomin...
Igår fick jag ett hemekonomiprogram till datorn. Jag fick för mig att ta kontrollen över vår ekonomi. Som det är nu går vi mer på känsla och vi blir lika förvånade varje gång vi har mycket räkningar en månad. Man kan nog säga att vår ekonomi lever sitt eget lilla liv...Och det skulle jag ändra på igår. Mitt ordningsinne triggas av att fylla i saker i små rutor efter ett system. Jag får hjärtklappning och en adrenalinkick av sånt!! Så, inkomster, utgifter, fasta och rörliga, försäkringar och annat nödvändigt....
Det slutade bara med att det blev nått fel på uträkningen och vi låg minus, vilket inte var meningen. Allt ifyllande och uträknande gav mig bara huvudvärk! Så idag får det programmet vila och ekonomin får leva vidare sitt spontana och impulsiva liv, utan att bry sig om struktur och ordning. I alla fall till nästa gång jag får för mig att vi behöver mer kontroll....
Nu ska jag och Tuvan ut i solen. Träffa mammorna och filosofera över livet. Säkert en fika också....
