Clara Linnea Maria Lowejko

Idag fick Tuva sina första riktiga sandaler med hård sula. Misstänksamt kikade hon in dem när de satt på och sparkade lite missnöjt med ena foten. Efter ett tag verkade det som att hon glömde bort dem...självklart provsmakade hon  också...=)



Tuva fick också en gåvagn modell Brio idag. Min lilla älskling gick stolt runt i lägenheten med sin vagn och sina sandaler. Så otroligt stor helt plötsligt. En del smärta och en del stolthet i mitt svaga modershjärta. Min solskensunge alltså....världens häftigaste och förmodligen världens smartaste 9-månaders. Överbevisa henne om ni vågar säger jag bara...det är ju bra gener i den där ungen!!



Rätt in i väggen.





Utforskar vagnen...man kan ju lägga något i den. Spännande...



Tuva vill inte släppa den ifrån sig.



Snabb som vinden? Eller någon som inte kan använda kameran?

Jag älskar att ha barn och bo i Stockholm. Det finns så mycket saker att göra för barnfamiljer och jag blir hela tiden överaskad över utbudet och hur allt är anpassat för mina (Tuvas) behov. I går hade vi en härlig dag vid plaskdammen i Kristineberg. En gigantisk minipool med vatten upp till mina knän. Hur populär var inte den bland barnen?! Det var perfekt för dem och det var bara deras. Tuvas glädje hade inga gränser när hon plaskade omkring och hoppade runt i dammen. Det var härligt att se.

Andra saker jag (som förälder) gillar:

Rum för barn på kulturhuset. Underbara lokaler där barn och deras föräldrar ligger i soffor och läser böcker, gömmor och krypin där barnen kan leka, ett rum för de minsta barnen och en målarverkstad för de som vill måla/ skapa. Dessutom förstås ett rum med bord och stolar där man kan äta lunch/ amma.
 
Öppna förskolan. Finns ju överallt men jag har varit på den vid Vasaparken. Det är ju häftigt hur det finns en verksamhet öppen för barn och föräldrar som är hemma. Helt gratis, med personal och planerade aktiviteter.

Alla lekparker och parklekar. Vasaparken med studsmattor och fotbollsplan eller Blecktornsparken med lånebilar och -cyklar och jättelånga rutschkanor? En favorit bland lekparkerna är just nu den i Vitabergsparken, lite avsides så det är knappt något folk där, med gungor, klätterställning och hinderbana. Och så en fin utsikt också....

Man kan ju undra om det är jag eller barnet som har roligast...men jag lovar, Tuva får också gunga. Efter mig förstås...=)
 
Att man åker gratis på bussar om man har barnvagn är inte heller fel. Sånt gillar jag!!

Det var inget dop, inte ens ett okristligt sådant, det var heller ingen namngivningsceremoni (som tur är fick Tuva sitt namn lite tidigare än vid 8 månaders ålder)...det var en faddergala. Eller två snarare, en med stockholmsfamiljen och en med smålandsfamiljen.

Först i Stockholm:
 



Ute på Tynningö, hos Tuvas farfar och farmor


Faddrarna fick ett fadderbrev och en guldTuva (det stora priset liksom..)


Tuva fick många fina presenter


Och hon var glad nästan hela dagen....

Och så i Småland:


Fina värdparet


Ceremonin gick ut på att berätta om namnen och presentera faddrarna...typ


Tuva fick mer fina presenter


Hon tyckte om presentpappret

Det var två mycket fina dagar och framförallt har Tuva nu två fantstiska faddrar. Den ena sjöng Jeff Buckleys Halleluljah
a capella och den andra sjöng Balous sång Var nöjd med allt som livet ger spelandes på en ukulele. Det var jättefint!

Tack alla ni som förgyllde Tuvas faddergalor!!!

...i bilder (klickbara)


Stöddig stockholmare återvänder hem till Anneberg


Andreas och Tuva vid Annebergs pizzeria


En möjlighet att hyra en lägenhet i Anneberg i andra hand....lockande?


En riktigt småländsk pizza, till Andreas förtjusning (?)


Tuva vill också ha pizza och drämmer näven i bordet


Anneberg, lummigt och fint


Är det en and eller en kanadagås?


Leka i gräset gjorde vi när det inte regnade


Flickorna från småland...goa och glada


Och så var vi i Gamleby, fin utsikt från huset


Mer fin utsikt i Gamleby


Mysigt hemma hos min farmor i Gamleby

...det regnade varje dag utom idag (då vi åkte hem...)

Roligt i småland tyckte jag:
träffa all familj och vänner
bo i lilla stugan

Roligt i småland tyckte Tuva:
leka med småmostrarna och morbrorn
mormors katter (Tuvas ljud för katt: öhhh)
morfars hund
gnaga på ett kycklingben
hoppa studsmatta

Mindre roligt i småland:
Regn varje dag
Ingen täckning på mobilen

Tuva har lärt sig:
Att sätta sig ner ordenligt
Att krypa uppför trappan!

Jag har lärt mig:
Att sätta mig ner och ställa mig upp igen när jag hoppar studsmatta

Det är skönt att vara hemma igen. Bloggabstinensen har varit under kontroll...vad annat kan man göra ute i skogen utan varken dator eller internet. Men nu är jag tillbaka, datorn är på och jag har så många sidor att kolla in, samtidigt som jag har ett virrvarr av blogginlägg i huvudet som vill ut....nu. =)

Herregud...och kors i taket. Jag har scrapbookat...rent av pysslat. Vi har haft pysselverkstad!!! Och jag som hatar att pyssla...
Ett fotoalbum, en minnesbok och fadderbrev...

Min insats kunde en 5-åring ha gjort bättre. När Andreas påpekade att jag hade börjat klistra in bilder från fel sida i albumet höll jag på att bryta ihop och lägga ned....men efter ett djupt andetag och en nödlösning är allt nu klart. Albumet är dock ihoplimmat och man får använda lite våld för att kunna bläddra...Hur gör folk egentligen? Jag fattar inte...Lim alltså...svåra grejer...

Det tog i alla fall HELA kvällen...det är ju dags att gå och sova nu. Men vi gjorde det... Hoppas Tuva kommer att bli jävligt tacksam när hon inser vad jag (vi) gjort för henne...pyssel...det är inte vem som helst som får!!

En ovanlig kväll hemma hos oss helt enkelt...men vad annat kan man göra när det är dålig sommartv? Godnatt på er...i morgon är det nya tag som gäller...stora saker på gång!!   

Som vanligt hade jag fastnat framför Internet. Klockan hade dragit iväg, mammagrupp om en halvtimme och vi skulle båda äta lunch innan. Tuva sa som vanligt inte till att det är dags för lunch. Hon är värdelös som klocka...

Så bebisen fastspänd i stolen och jag ska värma gårdagens middag, men får ju se att jag glömt ställa in den i kylskåpet. På diskbänken står en tallrik med något svart och torrt (det ska vara köttfärs) som jag inte vill äta. Så det åker i soporna och det blir blodpudding i stället. Eftersom att jag åt blodpudding till lunch i går också behöver jag inte diska stekpannan som står smutsig på spisen (japp, sån är jag...). När den är uppvärmd känner jag på lukten att det inte alls har varit blodpudding sist i den pannan, utan den kryddade köttfärsen. Med ett ögonkast på klockan bestämmer jag mig för att det får gå ändå och steker blodpuddingen i köttfärssmaken.

Medan den steks för sig själv på alldeles för hög värme värmer jag mat till Tuva. Lite för mycket vatten i lammfärsgrytan med potatis och broccoli och majs så det blir soppa i ställlet. Tuva säger ingenting....Eftersom att hon just nu är halvt ointresserad av maten får jag ta till alla trix i världen för att få i henne maten. Jag har då 20 minuter kvar till mammagrupp. Tuva vill ha skeden jag matar henne med. Hon får den och jag tar en ny. Då slänger hon sin sked på golvet och vill ha den nya skeden som jag håller i.

Jag äter blodpuddong som smakar mycket konstigt med vänsterhanden och matar Tuva utan att verka för stressad (eller hur) med högerhanden. Hon låtsassätter maten i halsen och spottar och fnyser. Sen vill hon dricka vattnet själv men slänger genast flaskan i golvet. Medan jag äter upp blodpuddingen hänger hon över stolskanten och skrattar så det kommer mat över hela golvet åt vattenflaskan som ligger där. Då bestämmer jag att lunchen är slut och hon får ett rån medan jag packar väskan för eftermiddagen.

Nu sitter hon och ropar i sin stol och vill komma loss. Vi ska vara vid mötesplatsen om tre minuter...och jag vet inte riktigt varför jag var tvungen att kolla Internet en gång till innan jag går. Jag är nog lite beroende....

Men mätta är vi....nästan glada....köksgolvet är smutisgt och nu går vi....två minuter till mammagrupp!!! =)

dricker sin välling själv...

Jag älskar ju katter, men vi är lite för allergiska i den här familjen för dem. Kanske en hårlös om jag kan lära mig att älska en så våldsamt ful liten katt...=)

Och hund är inget jag skulle vilja ha...är ingen hundmänniska. Hamstrar, kaniner, marsvin och andra råttor lockar inte!! Fåglar och fiskar räknas knappt...man ska ju kunna mysa med sitt husdjur.

En minigris har vi funderat på...nästan på allvar. Risken att de kan slutat vara mini känns lite oroväckande dock. Andreas har pratat om en minielefant...men jag vet inte hur det går med framställningen av genmanipulerade husdjur. Kanske kan vi skaffa en minielefant nån gång i framtiden?!

Här kommer ett klipp som fick mig att börja tänka på husdjur. Så himla mysigt...det är nog mamma-hormonerna som spelar in också...och jag hade inte tackat nej till ett gosigt lejon, men jag vet inte om det går ihop med ett litet barn?

Tuva och jag var på äventyr idag. Jag säger bara hon, jag och barnvagnen kommunalt till IKEA, Kungens kurva. Det är en utmaning, men det gick bra...min hjärna har slutat att fungera bara och jag ligger däckad i soffan...men vi överlevde. Tuva tyckte nog t o m att det var roligt...hon har varit på ett strålande humör. Jag har inte varit lika glad....översteg budgeten en aning...så mycket att jag knappt vågar berätta för min älskling. Men jag köpte en stekpanna till honom...så han blir nog glad.

Bästa köpet tycker nog Tuva:



Hon fick en sån krokodil som hon hånglade upp på vägen hem från IKEA.

Och den största utmaningen av alla är faktiskt att åka hiss vid slussen. Fy fan, vad det luktar illa. Det är en konst att åka den hissen utan att ta på nånting!! =)

Tuva har lärt sig att klappa händerna!! Och mitt modershjärta svämmar över av stolthet. Hur larvig blir man inte som förälder...man skulle ju kunna tro att hon uppfunnit ett botemedel mot cancer eller nått sånt. Men, nej, hon klappar i händerna och det är det sötaste som finns just nu! Och vi sjunger klappa händer-sånger till förbannelse här hemma. Så mycket att Tuva eventuellt kan få men för livet. Men det är ju så roligt....

Klappa händera så fort du kan
Klappa händerna så fort du kan
Klappa bakom och klappa fram
Klappa magen lite grann

eller

Klappa händerna när du är riktigt glad, klapp klapp
Klappa händerna när du är riktigt glad, klapp klapp
Du kan också glädja andra som på denna jorden vandra
Klappa händerna när du är riktigt glad, klapp klapp

Midsommarfirande:

Tuva var piggare efter en dags feber. Vi åt sill och potatis (och sillsalladen som jag gjorde trots allt). Åt jordgubbstårta i regnet och hade sen disco i vedskjulet. En traditionell svensk midsommar, härligt!!! Jag drack en snaps och spillde ut ännu en innan jag la ner snapsandet. Ingen dans kring stången, ingen blomsterkrans i håret och inget nattbad. Men det  var trots det en lyckad och rolig midsommar. Sist av alla gick vi och la oss...och DET är bra jobbat!!!

Nu är vi hemma igen...trötta!!

Dessutom fyllde jag 26 i går. Gammal nu...eller? (Tack för alla gratulationer!!) Frukost på sängen och fina skor i present...=)

Min bebis är sjuk....39,5 i feber. Sillsalladen känns helt plötsligt så oviktig...och bloggen också för den delen...

Jag är trött idag. Det var kaos innan i köket, när jag skulle baka bröd och gör barnmat samtidigt. Tillsammans med Tuva som inte var på humör och ville ha mellis mitt i allt. Så medan degen jäste över bunken och olika kastruller med potatis och morötter, päron och äpple, fisk m.m stod över hela köket fick jag först roa sen mata Tuva för att hon skulle vara nöjd. Det blev lite mycket ett tag, men nu luktar det nybakad och maten är infryst i mina små plastburkar. Tuva har somnat och jag sitter (som vanligt) framför datorn...och är trött.

Sillsalladen jag skulle göra till midsommar räckte inte energin till, den blir att göra i morgon, och silltårtan som jag också skulle göra la jag ner innan jag ens började...det är överkurs helt enkelt!!!

Om jag lägger mig på soffan nu så somnar jag...det kanske inte är en så dum idé!!

Idag -

en förkyld och trött mamma

en snorig men pigg bebis

Vi gör ungefär lika många knop som en backande finlandsfärja (om dom nu backar långsamt...). Jag har förkylningsblåsor i munnen och pratar helst inte...Tuva tycker att det är tyst och pratar för sig själv. Jag torkar snorig bebisnäsa och hon blir arg. Tuva ser ut som en dammtuss efter att ha krypit runt på golvet. Jag blundar för dammet och kurar under en filt i soffan. Men Tuva vill inte mysa. Kanske en kopp te till...

Idag går det långsamt...tomgång...sloooow mooootion.

Hångel med nallarna:


Med morfar och morbror Gottfryd:


Tuva i solljuset:


Glad Tuva med moster Tina (som inte vill vara med på bild):


BusTuva:


Tuva busar med sin älsklingspappa:


Tuva hämtar leksaker själv. Vet precis vart hennes korg är:


Bada i poolen på landet. Härligt!


Matar svanarna med kusin Leah (kolla in Tuvas blick!):


Tuva och hennes mamma är larviga, som vanligt:

Tuva har bestämt att det är dags att sluta amma. Det där "blasket" är inget hon tänker befatta sig med längre...och hon visar tydligt att hon bestämt sig. Hon dunkar huvudet mot bröstet för att visa hur arg hon blir när jag försöker. En liten katta som fräser åt mig...

Så vi har gett upp och det är bara att snällt gå upp på morgonen och göra välling till henne. Då blir hon mycket nöjd och ligger och myser med sin flaska. Jag plågar mig själv lite och försöker minnas sista gången jag ammade henne, men jag kommer inte ihåg. Jag trodde ju inte att det var sista gången...

Min lilla snuttebebis...



Som har blivit så stor...

Min bebis pratade i sömnen i går kväll! Hennes pappa och jag stod lutade över hennes säng och lyssnade fascinerade... Mest gnäll och mummel förstås, men det var i sömnen...Undrar vad hon drömde om? Kanske om hennes gungpremiär som hon upplevde häromdagen. Det var hur kul som helst och hon dreglade av förtjusning, ända till det gick lite för fort och hon nästan höll på att ramla ur den. Förhoppningsvis inte så traumatiskt att hon blev avskräckt!!

Idag åker vi ut på landet, sola, grilla, kanske bada och framförallt krypa runt i gräset med Tuva. Härligt!!!

Wolli, wolli...mullimulli...gummelumman, gummeligummeli...Tuvaluva, Tuttilutti, Mullanpullan....lalalala...mamamama....papapapa....pluttiplutti...gulligulli...pussilussi...
trallilali...bombombombom...oajajaj buff...tralalalalala....snuttiprutti, wowiwowi...mullimullimulli...klappiklappiklappi...nanananananana...

Det är allt jag har att säga i dag...vad håller jag med? Egentligen??