Ostrukterade tankar om Kenya
Jag sitter pa hotellet, halvsnabba datorer och solen som varmer. Dar jag varit denna vecka har det verkligen inte funnits nagra datorer...
Det ar helt fantastiskt forstas...Sista dagen, i kvall aker vi hem. Det ar ratt skont, jag saknar mina alsklingar dar hemma sa jag tror jag dor. Nar jag inte har varit helt handlingsforlamad av den saknaden har jag hunnit med en hel del...forst har vi varit vid skolan mitt foretag stodjer. Manga barn i fargglada skoluniformer som skrattar at oss konstiga blekfisar som bara tar kort pa allt. Nar vi var dar bodde vi pa en farm som var otroligt fin...roligt nog la de varmekuddar i sangarna nar vi skulle sova. Det ar ju lite chilly har tycker kenyanerna...hahhahahha. Vi besokte ocksa en forskola (nursery) dar barnen 3-4 ar kunde lasa, rakna och skriva. Otroliga barn!!!
Efter det besoket akte vi ratt ut i bushen, det skulle vara en 2-timmars bilresa, men det slutade pa narmare 5. En helt sjuk vag rakt ut pa savannen (vag kan man inte kalla den, stig snarare) for att komma till safaristallet vi skulle vara pa ett par dagar. I efterhand fick vi veta att turister aldrig kor bil dit, de flyger in for vagen anses vara for dalig. Vi var ratt stolta over att klarat av det...Tva dygn pa detta stalle, vi hann med safari till fots, rida kamel over savannen, besoka Samburofolket och titta pa deras ceremonier m.m Jag har sett hur manga zebror, elefanter, giraffer, gaseller som helst. Massor av djur, helt otroligt. Jag har nog 300 bidler pa olika haftiga djur! Dessutom hade stallet varsta pollen med utsikt over savannen, fri bar och stora skona soffor. Vi hade latt kunnat stanna dar ett par dagar, veckor till om det hade varit mojligt.
Men igar lamnade vi stallet, en lika galen bilfard tillbaka till Nairobi och nu ar jag har. Ett besok pa svenska ambassaden, ett pa svenska skolan och sa mycket shopping vi hinner innan flyget gar i kvall. I morgon vid 10-11 tiden far jag antligen pussa pa Andreas och Tuva igen. Det ar galet hur man kan sakna nagon sa mycket...smartsamt!
Roligt ar att i gar vid middagen blev det fel med notan och jag fick ta allt pa mitt kort, vilket blev en saftig nota eftersoma tt vi ar 7 personer. I stallet fick jag kontanter av alla, sa nu har jag 12000 KSH (ca 1000 kr) som jag ska lyckas branna pa en dag. Jag vet att man kan vaxla tillbaka och det kanske jag borde, men ah andra sidan ar det ju lite sport att handla upp allt plus att det itne ar varje dag jag kan kopa saker i Kenya. Jag letar fortfarande efter en Obama troja till min alskling...den finns forhoppningsvis pa marknaden. Jag har slangt ut halften av allt jag hade med mig for att fa plats med allt jag kopt till Tuva. Sa fina saker....
Och pappa, du skulle varit stolt over mig. Jag ar den oforskrackte resenaren som ater det som bjuds mig och inte far panik over alla djur jag skakar ur tacket innan jag gar och lagger mig. Jag skoter mig ratt bra helt enkelt....:) Dessutom lagger jag nog bara ca 60 procen tav min tid och energi pa att kolla efter ormar, vilket ger mycket tid over till annat....:)
Nej, ut i solen. Jag horde att det snoade hemma i sverige...trist! Puss och kram fran Kenya. Andreas och Tuva, mina alsklingar, ni ar solen i mitt liv. Starkade an Kenyas sol...Love you
And off we go...
Nu är det dags! Att göra-listorna är nedlagda oavsett om allt är avprickat eller inte. Väskan är packad....jag är redo.
Jag kämpar med att inte bryta ihop över att jag ska åka ifrån Tuva. Det är för smärtsamt att tänka på, jag kan knappt titta på henne just nu. Jag måste påminna mig själv om att jag är en modern och medveten människa och att Tuva har två fullt kapabla föräldrar som tar hand om henne. Det är inte det att jag är orolig över hur Tuva och hennes pappa kommer att ha det när jag är borta. De kommer att ha det mycket bra och klara sig helt utan problem...Det är mig det är synd om, det är jag som kommer att få problem. Jag och min navelsträng till min lilla bebis (nu är hon visst en bebis igen). Jag är inte så bra på att vara borta från min familj helt enkelt....
Men som sagt, jag har principer att leva upp till, visserligen på bekostnad av lite hjärtesmärta idag. När nu det är sagt....
JAG SKA TILL KENYA!!
WOW!!
Nu åker jag...om ni har tur blir det bloggrapportering från ett internetkafé i Kenya.
See you later, alligator.
(Tack alla för fina lyckönskningar inför min resa. Puss på er alla söta!)
Jag kämpar med att inte bryta ihop över att jag ska åka ifrån Tuva. Det är för smärtsamt att tänka på, jag kan knappt titta på henne just nu. Jag måste påminna mig själv om att jag är en modern och medveten människa och att Tuva har två fullt kapabla föräldrar som tar hand om henne. Det är inte det att jag är orolig över hur Tuva och hennes pappa kommer att ha det när jag är borta. De kommer att ha det mycket bra och klara sig helt utan problem...Det är mig det är synd om, det är jag som kommer att få problem. Jag och min navelsträng till min lilla bebis (nu är hon visst en bebis igen). Jag är inte så bra på att vara borta från min familj helt enkelt....
Men som sagt, jag har principer att leva upp till, visserligen på bekostnad av lite hjärtesmärta idag. När nu det är sagt....
JAG SKA TILL KENYA!!
WOW!!
Nu åker jag...om ni har tur blir det bloggrapportering från ett internetkafé i Kenya.
See you later, alligator.
(Tack alla för fina lyckönskningar inför min resa. Puss på er alla söta!)
I-landsproblem
Förresten, hur mycket bekymmer kan man ha när det största problemet man har är att det är så himla fult med vandrarkängor. Jag menar allvar, det är det fulaste jag kan tänka mig just nu. Jag sätter dem inte på mig...och absolut inte till shorts eller kjol. Det är fult!!!
1 dag kvar
Ja, jag kommer nog komma i väg trots allt. Jag känner mig rätt ostrukturerad och oförberedd inför det spännande jag har framför mig. Men mina grodor är inte helt hopplösa, jag har svalt en del...vad pratar hon om, tänker ni. =)
Att göra innan jag åker:
(Stora grodor)
Fixa musik till resan (Bortprioriterat)
Köpa myggnät (Bortprioriterat)
Växla pengar (Tydligen måste man beställa Kenyas pengar ett bra tag i förväg...orutinerat, Linnea!)
(Små grodor)
Läsa en bok om Kenya (Nått ska man ju göra på flygresan...)
(En liten enkel groda)
Viktigast av allt, tanka kärlek från mina älsklingar så att det räcker för en hel vecka!!
(Svalda grodor)
Packa
Gå in mina vandrarkängor (så jag inte får skoskav i djungeln)
Tvätta
Köpa kamomillte (tips från pappa)
Köpa en bok om Kenya
Skriva ut biljetten eller vad det nu är jag fick på mailen
Kolla upp hur dyrt det är att använda mobiltelefonen i Kenya, får man en chock om man ringer hem till Sverige?
Att göra innan jag åker:
(Stora grodor)
Fixa musik till resan (Bortprioriterat)
Köpa myggnät (Bortprioriterat)
Växla pengar (Tydligen måste man beställa Kenyas pengar ett bra tag i förväg...orutinerat, Linnea!)
(Små grodor)
Läsa en bok om Kenya (Nått ska man ju göra på flygresan...)
(En liten enkel groda)
Viktigast av allt, tanka kärlek från mina älsklingar så att det räcker för en hel vecka!!
(Svalda grodor)
Packa
Gå in mina vandrarkängor (så jag inte får skoskav i djungeln)
Tvätta
Köpa kamomillte (tips från pappa)
Köpa en bok om Kenya
Skriva ut biljetten eller vad det nu är jag fick på mailen
Kolla upp hur dyrt det är att använda mobiltelefonen i Kenya, får man en chock om man ringer hem till Sverige?
3 dagar kvar
Det är inte lika tillfredställande att skriva listor som man inte betar av alls...i dag har jag tagit hand om liten Tuva efter jobbet. Hennes pappa åkte på magsjukan som jag hade förra veckan. Så det har inte blivit mycket gjort i dag...det har snarare tillkommit saker på listan.
Jag läste ju en bok om effektivitet och struktur på jobbet och i övriga livet, där av mina grodfilosofier i ett tidigare inlägg. Det handlade ju om att äta den största grodan det första man gör (= ta sig an den största och jobbigaste uppgiften man har framför sig i stället för att skjuta på den). Jag lever inte efter den teorin vad gäller den här listan idag. Mina stora grodor (i storleksordning med största först):
Att göra innan jag åker:
(Stora grodor)
Fixa musik till resan (den uppgiften blev jag tilldelad av min reseledare)
Packa (vart är mina sommarkläder?)
Köpa myggnät (vart gör man det?)
Växla pengar
Köpa en bok om Kenya
(Små grodor)
Köpa kamomillte (tips från pappa)
Skriva ut biljetten eller vad det nu är jag fick på mailen
Kolla upp hur dyrt det är att använda mobiltelefonen i Kenya, får man en chock om man ringer hem till Sverige?
Läsa en bok om Kenya
(En liten enkel groda)
Viktigast av allt, tanka kärlek från mina älsklingar så att det räcker för en hel vecka!!
(Svalda grodor)
Gå in mina vandrarkängor (så jag inte får skoskav i djungeln)
Tvätta
Jag läste ju en bok om effektivitet och struktur på jobbet och i övriga livet, där av mina grodfilosofier i ett tidigare inlägg. Det handlade ju om att äta den största grodan det första man gör (= ta sig an den största och jobbigaste uppgiften man har framför sig i stället för att skjuta på den). Jag lever inte efter den teorin vad gäller den här listan idag. Mina stora grodor (i storleksordning med största först):
Att göra innan jag åker:
(Stora grodor)
Fixa musik till resan (den uppgiften blev jag tilldelad av min reseledare)
Packa (vart är mina sommarkläder?)
Köpa myggnät (vart gör man det?)
Växla pengar
Köpa en bok om Kenya
(Små grodor)
Köpa kamomillte (tips från pappa)
Skriva ut biljetten eller vad det nu är jag fick på mailen
Kolla upp hur dyrt det är att använda mobiltelefonen i Kenya, får man en chock om man ringer hem till Sverige?
Läsa en bok om Kenya
(En liten enkel groda)
Viktigast av allt, tanka kärlek från mina älsklingar så att det räcker för en hel vecka!!
(Svalda grodor)
Gå in mina vandrarkängor (så jag inte får skoskav i djungeln)
Jag är obegripligt intellektuell...
...så står det på min nya väska från pocketshop. Så det måste ju stämma...
4 dagar kvar
Snart Kenyaresa, på fredag reser jag. Mycket spännande!!
Att göra innan jag åker:
Gå in mina vandrarkängor (så jag inte får skoskav i djungeln)
Tvätta
Packa (vart är mina sommarkläder?)
Köpa en bok om Kenya
Läsa en bok om Kenya
Växla pengar
Köpa myggnät (vart gör man det?)
Fixa musik till resan (den uppgiften blev jag tilldelad av min reseledare)
Köpa kamomillte (tips från pappa)
Kolla upp hur dyrt det är att använda mobiltelefonen i Kenya, får man en chock om man ringer hem till Sverige?
Skriva ut biljetten eller vad det nu är jag fick på mailen
Viktigast av allt, tanka kärlek från mina älsklingar så att det räcker för en hel vecka!!
(Jag tycker om att skriva "att göra-listor". Jag läste att det frigörs endorfiner som får en att må bra om man skriver listor med uppgifter att göra och bockar av dem allt eftersom. På allvar...)
Att göra innan jag åker:
Gå in mina vandrarkängor (så jag inte får skoskav i djungeln)
Tvätta
Packa (vart är mina sommarkläder?)
Köpa en bok om Kenya
Läsa en bok om Kenya
Växla pengar
Köpa myggnät (vart gör man det?)
Fixa musik till resan (den uppgiften blev jag tilldelad av min reseledare)
Köpa kamomillte (tips från pappa)
Kolla upp hur dyrt det är att använda mobiltelefonen i Kenya, får man en chock om man ringer hem till Sverige?
Skriva ut biljetten eller vad det nu är jag fick på mailen
Viktigast av allt, tanka kärlek från mina älsklingar så att det räcker för en hel vecka!!
(Jag tycker om att skriva "att göra-listor". Jag läste att det frigörs endorfiner som får en att må bra om man skriver listor med uppgifter att göra och bockar av dem allt eftersom. På allvar...)
Linnea <3 Blåbärssoppa
Jag är magsjuk. Barnen på jobbet har smittat mig...inte ok! Verkligen inte ok!! Hysteriska magsmärtor och kräkningar.
Jag är ju inte ett stort fan av att kräkas (är någon det?) så jag har fått min dos av kräkningar för ett bra tag framöver nu. Förutom lite rostat bröd har jag hållit mig till enbart coca cola och blåbärssoppa i ett par dagar nu. Så som man ska när man är magsjuk....
Jag funderar över varför personal i förskolan, vården och andra arbetsplatser med hög smittorisk har karensdag? Eller har vårdpersonal det? Det är ju lite orättvist eftersom att jag inte kan välja bort att utsättas för smittorisken. Eller så kanske jag ska komma till jobbet i skyddskläder med munskydd, plasthandskar och allt....Eller varför inte säga till nästa barn som kräks att "det där får du ta hand om själv, jag har inte råd att bli sjuk igen". Eller kanske inte...men slopad karensdag för vissa utsatta borde inte vara en så dum idé!
Här sitter jag och klagar som nästan aldrig är sjuk annars....jag får nog gå och rosta en till brödskiva och hälla upp lite mer blåbärssoppa. Eller så gör älskling det åt mig, han är bra på att ta hand om mig när jag är sjuk. Tuva är inte så bra på att ta hand om sin sjuka mamma. Hon tycker jag är trist som bara ligger i soffan...igår fick jag en träanka i huvudet av henne. Hon visar kärlek på ett konstigt sätt ibland, det barnet.
(Tina, eller någon annan insatt, kan man göra hjärtan <3 åt andra hållet på något sätt??)
Jag är ju inte ett stort fan av att kräkas (är någon det?) så jag har fått min dos av kräkningar för ett bra tag framöver nu. Förutom lite rostat bröd har jag hållit mig till enbart coca cola och blåbärssoppa i ett par dagar nu. Så som man ska när man är magsjuk....
Jag funderar över varför personal i förskolan, vården och andra arbetsplatser med hög smittorisk har karensdag? Eller har vårdpersonal det? Det är ju lite orättvist eftersom att jag inte kan välja bort att utsättas för smittorisken. Eller så kanske jag ska komma till jobbet i skyddskläder med munskydd, plasthandskar och allt....Eller varför inte säga till nästa barn som kräks att "det där får du ta hand om själv, jag har inte råd att bli sjuk igen". Eller kanske inte...men slopad karensdag för vissa utsatta borde inte vara en så dum idé!
Här sitter jag och klagar som nästan aldrig är sjuk annars....jag får nog gå och rosta en till brödskiva och hälla upp lite mer blåbärssoppa. Eller så gör älskling det åt mig, han är bra på att ta hand om mig när jag är sjuk. Tuva är inte så bra på att ta hand om sin sjuka mamma. Hon tycker jag är trist som bara ligger i soffan...igår fick jag en träanka i huvudet av henne. Hon visar kärlek på ett konstigt sätt ibland, det barnet.
(Tina, eller någon annan insatt, kan man göra hjärtan <3 åt andra hållet på något sätt??)
11 dagar kvar...
Jag tänker mig solnedgång...jag står på savannen och tittar på en elefant som går förbi.
För er som känner för lite avundsjuka...kolla in stället jag ska bo på ett par dagar när jag är i Kenya. Välja mellan aktiviteter som att sova ute under stjärnorna, rida kamel, träffa Samburu folket m.m.
Det bli nice!
För er som känner för lite avundsjuka...kolla in stället jag ska bo på ett par dagar när jag är i Kenya. Välja mellan aktiviteter som att sova ute under stjärnorna, rida kamel, träffa Samburu folket m.m.
Det bli nice!
Vem är det mest synd om...?
Hihihi...ibland hittar jag en blogg som jag kan relatera till, tankar som är som mina egna. Det är roligt och uppfriskande! Idag hittade jag den här bloggen ...och kunde inte sluta läsa. Hon skriver tex så här:
Jag bläddrade i en klädeskatalog häromdagen och när vi kom fram till kläderna för män fanns bara ett fåtal sidor. Diskriminering! hojtade herr Kurry. Gud så skönt män måste ha det, som känner sig diskriminerade för att de inte får lika mycket plats i klädeskataloger. Själv skulle jag vilja slippa bli lönediskriminerad, misshandlad och våldtagen och sånt.
Jag är i och för sig väldigt noga med att det handlar om både män och kvinnor som diskrimineras, när jag pratar om jämställdhet och samhällets orättvisor. Och en liknande diskussion om mode/ utseende och män har älskling och jag ibland, som tex det där om utrymme i klädkataloger. Älskling tycker att det är orättvist och jag håller med.
Men när hon skriver så där...är det inte som om det var jag som kunde ha skrivit det? Lika aggressivt och provocerande...Och har hon inte en poäng i det hon säger...egentligen?
Män diskrimineras i "skaffa-barn"/ familje-sammanhang. När de ständigt ses som förälder nr 2 (i bästa fall), när mamman tar över och bestämmer, inte delar med sig av "sina" föräldradagar trots att pappan kanske vill vara hemma med barnet. När samhället/ alla runt om kring ständigt vänder sig till mamman när det handlar om barnet, all reklam/ information kommer till barnets mamma, förskolans personal ringer (gissa vem...) mamman om det är något osv.
Män kan också diskrimineras av rättsväsendet, det är lättare att dömma en man än en kvinna för liknande brott osv.
Sen så diskrimineras också män i klädkataloger, de har kanske 4-5 sidor medan kvinnor har 300...typ. Och det är jättesynd om män att modet är så trist för dem och att det inte finns någon variation eller fantasi.
Nu blir jag nyfiken på om det är inom mäns klädmode eller kvinnors löner som det sker störst framsteg om man ser till jämnställdhet idag. Det hade varit mycket intressant, tyvärr har jag inte sån koll. Åh, andra sidan, spelar det så stor roll? Går det att jämföra kläder och lön? Exakt hur lidande blir killar av att det inte finns färgglada kläder med matchande halsdukar, väskor och skor? Det ska jag fundera på nu....
Jag bläddrade i en klädeskatalog häromdagen och när vi kom fram till kläderna för män fanns bara ett fåtal sidor. Diskriminering! hojtade herr Kurry. Gud så skönt män måste ha det, som känner sig diskriminerade för att de inte får lika mycket plats i klädeskataloger. Själv skulle jag vilja slippa bli lönediskriminerad, misshandlad och våldtagen och sånt.
Jag är i och för sig väldigt noga med att det handlar om både män och kvinnor som diskrimineras, när jag pratar om jämställdhet och samhällets orättvisor. Och en liknande diskussion om mode/ utseende och män har älskling och jag ibland, som tex det där om utrymme i klädkataloger. Älskling tycker att det är orättvist och jag håller med.
Men när hon skriver så där...är det inte som om det var jag som kunde ha skrivit det? Lika aggressivt och provocerande...Och har hon inte en poäng i det hon säger...egentligen?
Män diskrimineras i "skaffa-barn"/ familje-sammanhang. När de ständigt ses som förälder nr 2 (i bästa fall), när mamman tar över och bestämmer, inte delar med sig av "sina" föräldradagar trots att pappan kanske vill vara hemma med barnet. När samhället/ alla runt om kring ständigt vänder sig till mamman när det handlar om barnet, all reklam/ information kommer till barnets mamma, förskolans personal ringer (gissa vem...) mamman om det är något osv.
Män kan också diskrimineras av rättsväsendet, det är lättare att dömma en man än en kvinna för liknande brott osv.
Sen så diskrimineras också män i klädkataloger, de har kanske 4-5 sidor medan kvinnor har 300...typ. Och det är jättesynd om män att modet är så trist för dem och att det inte finns någon variation eller fantasi.
Nu blir jag nyfiken på om det är inom mäns klädmode eller kvinnors löner som det sker störst framsteg om man ser till jämnställdhet idag. Det hade varit mycket intressant, tyvärr har jag inte sån koll. Åh, andra sidan, spelar det så stor roll? Går det att jämföra kläder och lön? Exakt hur lidande blir killar av att det inte finns färgglada kläder med matchande halsdukar, väskor och skor? Det ska jag fundera på nu....
Pappas flicka
I dag har Tuva ätit hemmagjorda langos (våfflor med gräddfil, kaviar, rödlök och gräslök).
Mmmm...vad gott!!
Hon är sin pappas flicka....
Mmmm...vad gott!!
Hon är sin pappas flicka....
Hon och jag och eklampsi
Nu var det ju ett tag sen, men det kändes ändå så skönt att läsa detta. Någon ny att kanske få älta lite till med nu när de flesta tröttnat på min förlossningsupplevelse.
Hej, hittade ditt inlägg när jag säkte efter eklampsi på google. Vill bara säga att det va så skönt att läsa om din upplevelse, för jag har känns mig så otroligt ensam. Jag åkte in till fl för att slemproppen gick, kände mig svullen hela dagen och tappade synen i omgångar. Väl inne på förlossningen fick jag den värsta huvudvärken man kan få tror ja. Jag va helt säker på att jag skulle dö och skrev i dödsångest så hela förlossningen blev oroliga. Jag har aldrig känns en sån smärta som jag då hade i mitt huvud. Fick en krampanfall i korridoren på förlossningnen. Läkaren trodde att jag hade fått en hjärnblödning först så allt dom kunde göra va att koncentrera sig på att min son skulle överleva. Min hjärtljud och min puls var så uppe i varv pga blodtrycket att dom inte hörde min sons hjärtljud. Så från det att jag fick krampanfallet till det att min son var född tog det 18 minuter. Dom snittade mig tom med kläderna fortfarande på. Linud föddes i vecka 34 4 och hade varit tillväxthämmad i 2 veckor i magen så han vägde bara 1835g. Han kördes iväg med ambulans till ett större sjukhus med ilfart.. Tre dagar senare hade jag fortfarande inte fått tillbaka synen men fick då för första gången träffa Linus. Fick känns på honom och känna hans närvaro. Jag gråter när jag läser din berättelse för att jag kan känna med dig. Läkarna säger till mig att ca 3 kvinnor på 3 år i sverige är med om det som du och jag varit med om.. Lite lustigt att jag hittade på dig, men samtidigt kul för att jag nu fårr dela min berättelse med dig!! Hoppas det inte gjorde något att jag skrev till dig, skickade med min mailadress ochså om du vill svara till mig =)
Mvh Sofi och Linus Boman
Hej, hittade ditt inlägg när jag säkte efter eklampsi på google. Vill bara säga att det va så skönt att läsa om din upplevelse, för jag har känns mig så otroligt ensam. Jag åkte in till fl för att slemproppen gick, kände mig svullen hela dagen och tappade synen i omgångar. Väl inne på förlossningen fick jag den värsta huvudvärken man kan få tror ja. Jag va helt säker på att jag skulle dö och skrev i dödsångest så hela förlossningen blev oroliga. Jag har aldrig känns en sån smärta som jag då hade i mitt huvud. Fick en krampanfall i korridoren på förlossningnen. Läkaren trodde att jag hade fått en hjärnblödning först så allt dom kunde göra va att koncentrera sig på att min son skulle överleva. Min hjärtljud och min puls var så uppe i varv pga blodtrycket att dom inte hörde min sons hjärtljud. Så från det att jag fick krampanfallet till det att min son var född tog det 18 minuter. Dom snittade mig tom med kläderna fortfarande på. Linud föddes i vecka 34 4 och hade varit tillväxthämmad i 2 veckor i magen så han vägde bara 1835g. Han kördes iväg med ambulans till ett större sjukhus med ilfart.. Tre dagar senare hade jag fortfarande inte fått tillbaka synen men fick då för första gången träffa Linus. Fick känns på honom och känna hans närvaro. Jag gråter när jag läser din berättelse för att jag kan känna med dig. Läkarna säger till mig att ca 3 kvinnor på 3 år i sverige är med om det som du och jag varit med om.. Lite lustigt att jag hittade på dig, men samtidigt kul för att jag nu fårr dela min berättelse med dig!! Hoppas det inte gjorde något att jag skrev till dig, skickade med min mailadress ochså om du vill svara till mig =)
Mvh Sofi och Linus Boman
Tuva har feber
När Tuva är sjuk får hon äta hur många majskrokar hon vill...
Svälj grodan
Det första du ska göra varje morgon är att svälja en fet groda. Det försäkrar dig om att det troligtvis är det värsta du kommer att vara med om under hela dagen.
Om du måste svälja två grodor, svälj då den största först.
Om du måste svälja en groda vinner du inget på att sitta och stirra på den länge. Bara gör det!
Du kan inte svälja alla grodor och grodyngel i dammen, men du kan alltid svälja den största och fulaste grodan, vilket är tillräckligt åtminstone för stunden.
Dagens lärdom, sånt som upfyller mig just nu...=)
Om du måste svälja två grodor, svälj då den största först.
Om du måste svälja en groda vinner du inget på att sitta och stirra på den länge. Bara gör det!
Du kan inte svälja alla grodor och grodyngel i dammen, men du kan alltid svälja den största och fulaste grodan, vilket är tillräckligt åtminstone för stunden.
Dagens lärdom, sånt som upfyller mig just nu...=)
Tuva 11 månader
Den vackra Tuva med mammas mysfilt.
Tuva i sin säng, med sin mysfilt. Den går hon gärna runt med över huvudet så att hon inte ser något. Ett litet spöke med ugglor på.
Kan vara både en gnällspik och en tjurapa. Expert på krokodiltårar...
Bestiger berg
Plockar blommor
Hoppar i vattenpölar
I spöregnet
Underbara barn...oftast glad och alltid fullständigt härlig! Ovanligt intelligent (såklart).
Hennes nya hobby är att leka dammsugare under matbordet och rensa golvet från eventuella smulor som ramlat ner. Lycka är förstås om hon tappat ett russin som fått ligga där och blivit hårt!
I kväll hittade hon sitt hår i nacken och går runt och håller i det med båda händerna, spännande!
Fru Gårhon är en dålig ordvits...
Man gör det ju lätt för sig om man tycker att "Fru Gårhon"-debatten är onödig och pinsam och förkastar hela idéen utan djupare diskussion. Om man inte ser längre än till en ordvits eller en vägskylt. För det är ju det de flesta inte gör...
Jo, visst är det en ordvits (en rätt bra sån också...)...Herr gårman (här går man), och Fru Gårhon låter faktiskt inte lika bra. Och om man bara ser till vägskylten i sig uppfyller den sitt syfte oavsett kjol eller byxor.
Nej, det vi ska prata om om vi diskuterar detta är jämställdhet i trafiken generellt och det faktum att mannen är norm hela tiden i detta samhälle. Det är väl jättebra att några människor tagit upp frågan varför det alltid (förutom något undantag) är en mansgestalt som är avbildad på våra vägskyltar. Och vad får vi lära oss (innan vi knappt kan gå och prata) om vem av pojken och flickan som ska ha bilar att leka med, vem av mannen och kvinnan som kör bilen, vilket kön piloten, rallyföraren eller busschauffören normalt har? Är det då så fel att ta upp detta problem och konsekvenserna det medför?
För varför kan man inte ha könsneutrala skyltar? Eller blandat manligt och kvinnligt? Varför blir det ramaskri över att försöka göra samhället lite mera jämställt? Om man nu tycker att det är en onödig sakfråga, är det inte bättre än att inte göra något alls?
